Mmmmmmm.........så man njutit av påskhelgen.

Skulle önska lika många helgdagar varje helg...........

Vädret har varit sisådär - väldigt växlande kan man milt påstå. Inte från dag till dag, utan från timme till timme.

Ena timmen har det snöat för fullt, för att nästa bli klart väder med sprakande solsken, sen åter snö igen.....

Men vi har så klart ändå försökt vara ute - man får ju vårkänslor den här tiden på året.......

Hasse han är som vanligt alldeles otroligt duktig att ge hundarna ordentligt med motion, inga promenader, utan långa dragturer där dom verkligen får använda musklerna.

Bosse, onni, Affe och Disa är i superkondis.

Jenna som löpt och inte fått vara med visar hur fort en hund tappar konditionen bara dom står ett par veckor.

Hon har visserligen fått gå skogspromenader, men inte ger det på långa vägar den träning och kondition dragturerna ger!

Hon får springa i spannet en stund, sen kopplas hon lös och får springa fritt bredvid.

Av någon konstig anledning är det tydligen inte alls lika kul, för hon tränger sig in mitt i "spannet" och trasslar till alla linorna - för hon ska helst vara mitt i alltihopa....

Tack, min älskade, lilla Hasse, jag orkar inte på låååånga vägar hålla igång hundarna på samma sätt som dig, du är värd en bamsestor kram för att du ser till att hundarna mår så himla bra. För det ser vi att dom gör - dom blir alldeles tokiga när vi tar fram dragselarna.

Och det är såååå underbart att se hundarna i toppkondition och så välmusklade den här årstiden.....

Jag har tränat lite med dummies efter skoterspår. Blir ju ganska enkla markeringar, men både Bosse, Onni och Jenna sköter sig alldeles perfekt.

Vi håller precis på kolla hur vi ska fördela hundarna till sommarens träning. Onni verkar ha mycket bättre kontakt med Hasse än med mig just nu, kanske tack vare att dom drar tillsammans och Onni är först i dragledet och lärt sig lyssna på Hasses kommandon.

Dom har en otrolig kontakt med varandra när dom drar.

Det svider så klart i hjärtat - Onni är ju mattes hund och så vill jag ju att det ska förbli.

Men det verkar inte bättre än att jag kanske får ge med mitt hönshjärta för henne och lämna över träningen till husse......snyft......jag är faktiskt liiiiite svartis......

Ja, annars har allt bara varit kanon, jag har frossat i mat och godis, alla Atkins och GI-metoder kan då slänga sig i väggen vad det gäller familjen på Gyljen.

Nej, några kilo välmående runt magen och rumpan har väl ingen dött av.....

Ovan några bilder från bl.a Påskafton då vi var ute och grillade korv med Petra, Peter och Dennis, samt på Hasse på väg ut med hundarna