Tja, det här med att vara föräldraledig är kanske inte alltid det ( många ) andra tycker att det är.

Alltså: att ha hur mycket tid som helst, bara göra det man ids, och kunna ta det lugnt och inte stressa med det lilla man väljer att göra, kunna vila och både känna sig och se pigg och alärt ut......egentligen så är det så pass illa så man tydligen inte begriper huuur bra man egentligen har det.....

Jahapp........tydligen är det väl fel ledighet jag sökt, för inget av det stämmer då alls in på mig i alla fall. Inte nu ....

Senaste mornarna när jag intagit toaspegeln ser jag då ALLT annat än pigg och alärt ut. Såvida dom orden inte innebär det jag ser: ett kvastliknande, trassligt hårsvall som står åt alla håll, under det svullna ögonlock med blå-lila tonade skuggor under dom rödsprängda ögonen.

Tja, det kallar jag vad som helst, men inte pigg och alärt i alla fall.....man skulle väl knappast konkurrera ut Naomi Campbell eller Emma Sjöberg, såvida jag inte intar en timmes behandling med ansiktsmask först.....

Även om det är helt underbart att bli mamma - så kan det emellanåt bli hårt & tröttsamt  åxå.....även fast man är mammaledig.......och har all tid i världen.....

 Visst - "nån" har trampat mig på en öm tå, det absolut värsta jag vet är när andra ska komma och tala om för mig hur jag mår.....

Vem kan känna hur stor eller liten MIN trötthet är, hur mycket eller lite ont JAG har eller hur ledsen eller glad JAG känner mig.......ja, kära ni, som ni förstår så trampar man isåfall på min absoluta ömmaste tå....jag är ganska självisk och egoistisk när det gäller hur jag själv känner mig;  här ska minsann ingen annan komma och tala om hur jag borde känna det, för då kan dom dra......

Ja, ja, inget att hänga läpp för, bara skaka på axlarna och ta nya tag.....

Rasmus är ju egentligen en väldigt snäll baby, men visst, det känns ju emellanåt att det var ett tag sen man var den där tonåringen som kunde vara uppe både dag och natt i veckor......inte för att jag inte kämpar för att bevisa för mig själv att jag bara precis passerat över tonårstrecket, men mina siffror på folkbokföringspapprena säger något helt annat. Men det är säkert bara blivit ett tryckfel, på minst 20 år +...........

Rasmus växer i alla fall så det knakar, men inte konstigt som den lilla krabaten äter. Tur att man bara har hälften av hans matlust, den halvan räcker alldeles tillräckligt för att jag fortfarande skall vara många kilon bort från att slippa i mina jeans........och andra byxor med för den delen.....eller, jag har ju faktiskt på mig massor av byxor som jag haft redan innan jag fick Rasmus, att dom då var flera nummer för stora, det är ju något helt annat.....

Kan inte begripa när man ser alla kändismammor, stora som höghus veckan innan dom ska få, sen två veckor efter har dom plötsligt förvandlats till slanka, vackra små möss.

Måste ju vara fel i min kalender, eller spegel, för nu har det gått två månader och min mage hänger då som en gammal, uttänjd påse och rumpan är flera storlekar större och bredare än den var för - tja, säg ett år sedan.......

inte för att jag är utseendefixerad på något sätt, men det är jäkligt irritterande att se den där "stora" ( läs tre stycken ) högen med jeans i klädskåpet som jag bara slipper halvvägs i - och jag är alldeles för snål och lat för att gå och köpa mig nya, för jag inbillar mig att jag alldeles säkerligen snart ska slippa ner i dom jag redan har......

Jag är med andra ord skitless att gå omkring i urtvättade mjukisbyxor  ( yes - jag är för snål för att köpa nya sådana åxå.....)

Nä, gott folk, nu får man ta sig i kragen och se till att få upp flåset lite, så både orkar man mer, och å slipper man låta jeansen ligga oanvända och onötta.....

Nu kallar Rasmus på mamsen, han är hungrig, trött, och alldeles säkert fruktansvärt sugen på mammas kramar.....

Ha det gott allihopa..

Tja, en nattuggla är nog vad det blivit av mig.

Inte så jag sitter och lyser med ögonen på någon gren i skogen och hoar - men jag är nattsuddare, d.v.s så har jag väl snart vänt på dygnet.

Men jag brukar ibland somna  sött vid 23-snåret när Rasmus ätit, men när han vaknar och ska äta igen vid 01-01.30 snåret, så somnar han gott sen han är mätt.

Men - det gör tyvärr ofta INTE mamma - nähej, då är man pigg som en lärka.

Jag börjar vara specialist på vaknandets sköna konst.

Vad som är skönt på natten är att telefonen är alldeles tyst och ingenting är någon brådska.

Sen får jag - tyvärr - massor av energi under dessa nattimmar.

Men vad hjälper det?

Man måste ju bara vara så fruktansvärt tyst - alla andra sover ju....

Så inte passar det att jag släpar fram dammsugaren eller tänder taklampan i sovrummet för att rensa i något skåp.

Eller slamrar med disken eller skurar toan.

Näpp - nog är det bara att vackert smyga omkring på tårna för att inte väcka alla andra.

Så - mina dammråttor kryper inte fram för att jag är lat - dom gör det för att då jag har massor av energi för att utrota dom, ja, då får jag inte höras.....

Ibland ligger jag och tittar på TV och somnar förhoppningsvis halvvägs in på något bra program.

Men - inte alltid.

Som nu t.ex, då somnade jag inte ens gott vid 23-tiden.

Nu sitter jag och "vaktar" kopiatorn, och startar om den när utmatningsfacket är full, samtidigt som jag under tiden sitter och surfar på Internet.

Kan väl vara roligt ibland - men man blir ju less....

Annars lorvar det på.

Rasmus förgyller varje sekund av våran vardag - han är alldeles underbar!!!

I morgon skall han på läkarbesök, ska bli jättespännande att se hur mycket han väger.

Han har nu 2 fruktansvärt charmiga dubbelhakor, så att viktkurvan pekar uppåt vet vi.

Perra är en jättebra storebror och tycker ibland att vi måste accelerera i snabbhet när han skriker och är hungrig, är man inte hos Rasmus på 5 blanka så frågar alltid Perra " Ska han få skrika ihjäl sig innan du tar honom?"

Nedan några foton:

- Turbo på väg in med en fågel

- Lilla Disa-flisa har bråttom

- Elin under skogspromenad med Lee, Onni, Bosse & Turbo

- Perra med Bosse & Onni

Nu sak jag gå och titta på tv - och kanske - ZZZZZZZZZZZZZZZZZZ

Stressdag idag - men ingenting nyttigt har man hunnit med i alla fall.

Men så är det ju ibland:

 - man stiger upp, sen går man och lägger sig. Däremellan minns man inte att man gjort något vettigt, men ändå har det varit fullt upp.

Hela tiden.

Himmel, vilken upptagen och stressad kvinna jag är......hähä......

Egentligen hade jag MASSOR inplanerat som jag SKULLE hinna göra idag, men hur mycket av allt detta har jag hunnit???

Jo, jag har hängt upp en maksin tvätt och stoppat i diskmaskinen.

Allt detta har jag faktiskt gjort, det är sant!!!!

Tja, det är väl bättre än ingenting.......

Men så har vi haft besök under dagen och kvällen, och det var desto trevligare än det egentliga inplanerade, så jag gråter väl knappast några floder om jag skall vara ärlig.

Tyckte mig se mungiporna uppåt när jag gick förbi hallspegeln nyss.

Å' andra sidan så åker dom neråt så fort mina ögon når golvhöjd, jag är väl inte riktigt överrens med våra nya husdjur dammråttorna.

Inte så dom lever om eller anfaller eller nåt annat tokigt, det irritterande är att dom bara finns där - hela tiden, och jag blir bara så less att ha dom precis överallt, i hela huset dessutom.

Så är någon intresserad av dessa tysta, små ulliga husdjur så kan ni få dom av mig......men ni får hämta dom själv.....ingen hemleverans här inte.....

Annars så har vi då införskaffat nya, härliga och värmande innesulor till våra vinterskor.

Det är hundarnas pälsar som så snällt bidragit till att husfolket inte ska behöva frysa fötterna av sig till vintern.

Mestadelen av "det" finns i mina jogginskor just nu, men ska få flytta över till vinterkängorna så småningom.

Så som ni förstår så har det varit pälsavfällning i huset. Kan bara inte förstå att allihopa skall klä av sig precis samtidigt.

Dom gula ser ut som dom fläckiga, i pälskvalite'n, alltså. Dom har med andra ord ungefär lika kort päls allihopa, så ingen kan klaga att matte ger dom mer egentid bara för att hon borstar någon extra länge. Det finns ju inget att borsta i.....

Tråkigt!!!!

Så inga utställningar är inplanerade i höst, men för den skull är vi inte sysslolösa.

På Beaglesidan har det ju varit, är och fortsätter det vara full aktivitet.

Vi har avverkat klubbens officiella utställning, inofficiella utställning, gjort en broschyr och utskick till Norrbottens medlemmar, Hasse har varit till Stockholm på styrelsemöte, sen pluggar han stamtavlor och meriter så snart kan vi använda honom som uppslagsbok - han t.o.m talar om SKK:s avelsdata i sömnen, vad nu detta bådar för något....men roligt är det när man är intresserad.....Hasse blir aldrig less och hitar och lär sig nytt varje gång han besöker avelsdata.

Nu är det full planering och iordningställande av klubbens Gränsälvskamp i Haparanda och Klubbmästerskapet i Överkalix.

Däremellan är Hasse i harskogen eller älgskogen ( nej INTE älskogen) varenda dag.

Jag och Rasmus har också hunnit ut på ett harpass - det skall ju läras i tid.....( han har hunnit med 2 utställningar åxå......L*)

Så visst blir han lite hjärntvättad vad det gäller hundar.....

Ha det gott

Ja, dagarna och veckorna fortsätter att rusa iväg.

Rasmus kan man ju aldrig titta sig mätt på - så man kan väl lugnt säga att en hel del timmar går åt till att bara titta på honom.

Nu har det börjat komma små leenden när man pratar med honom, han jollrar och man ser att hans händer börjar få mer kordinerade rörelser.

Helst vill han hela tiden finnas i och/eller sova i mamma eller pappas famn - och varför ska han inte få göra det??

Tiden går fort så är dom stora, så det är bara att ta till vara på varje sekund han är liten.....

Fast - ska man lyssna på pappa Hasses så går det redan i rekordfart, kan jag lova....han har redan vid 4 veckors ålder hört sin son säga "pappa", och det 2 gånger på raken.

Rasmus har även pussat pappa, tydligt visat att han vill komma till pappa, och lite annat smått och gott som är riktigt magiskt för en söt 1-månaders baby att kunna.

Prata om nojig pappa......men Rasmus är hans allt......

Nu fantiserar pappa Hasse om hur lilla Rasmus och han ska springa på hockeyträningar, jaga hare och diverse annat "manligt"......

Men, så säger mamma Maria - att, tja visst får väl du ( Hasse ) följa med honom på träningarna, men han skall nog kanske börja i balettskola istället.....tänk så söt pappa Hasse ska vara när han deltar i Rasmus balett-träning, iklädd balettklänning och balettskor........L*)

Eller på ridskola.....jag skulle ge vad som helst för att se Hasse på en hästrygg.....kan vara värt att i passande ålder muta Rasmus för att charma pappa till ridhuset elller balettskolan.....

Ja, ja, skämt åsido......

Hassetillbringar en hel del tid i harskogen, nu börjar både Affe och Disa prestera hararbeten som verkar göra husse nöjd.

En hare är nu skjuten för Disa i höst, hon är ärlig på dreven och är allt annat än lös.

Faktum är att Hasse nog lika gärna kan gå ut i skogen utan bössa, han vill se hundarna göra ett riktigt bra arbete, om man sen får skjuta är inte alls lika viktigt....

Idag har Hasse jagat tillsammans med en Affe-dotter och hans husse Tommy.

Lilla Greta som bara är 4,5 månad verkar vara ett riktigt, riktigt lovande ämne, trots sin unga ålder.

Titta vilken söting på fotot nedan, första haren skjuten undan Greta, och på ett alldeles eget upptag dessutom......bådar gott......

Ha det gott nu alla, och till er harjägare; stort Lycka Till med jakten!!!!

Så var det Tisdag, inte klokt så dagarna och veckorna bara rasar iväg.

Och nätterna också.

Rasmus har visserligen börjat få in en rutin, men hade jag kunnat önska skulle jag skjutit lite på timmarna.

Han somnar i regel vid 19.30 och sover till 01.00-tiden, enda långa sovpasset på dygnet. Försöker naturligtvis också sova då, men tyvärr så går det oftast inte. Perra somnar i regel inte förrän vid 21-tiden, och före det ska man hjälpa och se till att han borstar tänder, tvättar av sig och somnar.

Sen behöver Perra den tiden av oss för att känna att vi hinner med honom också.

Han är inte det minsta svartsjuk på Rasmus, tvärtom, men för honom är det viktigt att det finns ensamtid för honom.

Så oftast är man inte själv isäng förrän vid 22-tiden, och innan man somnat så hinner man i bästa fall sova 2-3 timmar innan Rasmus vaknar. Sen sover han bara 2 timmar mellan mellan matningarna.

Ska bli skönt när det så småningom blir längre sovpass, Perra kräver ju också sitt vissa nätter, och visst ljuger jag om jag säger att det inte känns lite jobbigt ibland.

Men tydligen är min kropp efter alla år med Perra ganska "inskolad", för jag tycker jag klarar det mycket bättre än jag trott.

Annars flyter allt ganska bra.

Skulle behöva trimma igenom hundarna ordentligt, men alla fäller, så snart finns det inte många strån att klippa i på någon av dom.

Jenna är i stort sett nakenhund, Bosse börjar närma sig samma stadie, Onni fäller också, men inte lika våldsamt som dom andra två.

Mycket träning med hundarna blir det inte just nu, men dom får ordentliga skogspromenader, så jag tror inte dom lider någon nöd.

Affe och Disa är ju ute i harskogen , så dom är då alldeles slut i huvudet på kvällarna.

Harjakten går väl sisådär, Hasse låter väl för tillfället inte helt nöjd ut, men han är ju som sagt väldigt kräsen och kräver ganska höga prestationer av hundarna för att vara riktigt nöjd.

Affe är uttagen till Gränsälvskampen, så Hasse vill ju att han helst gör helt perfekta harjobb för att han ska vara helt nöjd.

Något älgkött har vi inte heller fyllt frysen med - ännu. Men jag hoppas det snart blir lite välfyllt i den.

Annars får jag väl damma av bössan och fara visa grabbarna hur det skall gå till......L*)

Hade tänkt jaga älg i år - är ju ett x antal år sedan, men så kom ju lilla Rasmus, så nu får det vänta till nästa år.

Idag skall vi till Sunderbyn, Perra skall på lassa och byta P.E.G:en

Så då blir det shoppa för Perra - i dessa besök ingår alltid en shoppingtur då Perra får köpa sig något roligt för att han är sååå duktig.

Skulle tro att det blir det "gamla vanliga", alltså någon dvd-film......

Ha det gott, nu kallar Rasmus på mig

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa