Ja, förstår ni hur vi har det??

Det är rent odrägligt!!!

Går inte att prata med Affe alls, hade vi vetat detta vette det tusan om han fått lov att bli pappa.

Det har nämligen stigit honom helt åt huvudet.

Från att ha varit en lugn, riktigt snäll Beaglehane så har han plötsligt förvandlats till en egotrippad Don Juan.

Inte så han skryter med sina "bravader" - men han tror han åstadkommit något underverk ingen annan har gjort tidigare.

Herregud, hur tror han att han kom till denna värld?

Från ett frö, eller?

Han är t.o.m riktigt snorkig och har plötsligt börjat tala med en helt ny dialekt....som man knappt förstår.....

Speciell har han väl i och för sig alltid varit, men; en blandning av Stålmannen och Kungen, ja, som sådan har vi väl aldrig indirekt sett på honom.

Och det har han sannerligen ingen förståelse över.

"Jag kan bäst" är hans stående mott just nu.

Mest synd är det om Bosse.

Affe slänger på huvudet, fläktar med capen och riktigt svävar förbi Bosse med sträckt huvud och frågar lite försynt ( spydigt...) i förbifarten:"Få se nu Bosse, hur många valpar var det du hade efter dig? Jag har 7 - i en och samma "smäll" , liksom"

Stackars Bosse, han fattar ingenting, och han tycker bara Affe ser löjlig ut här han spatserar runt i sin maskeradkostym.

"Sätt aldrig på mig något sådant, lova mig det" Bosse är alldeles förtvivlad för att han tror att han ska få se ut som Spindelmannen när det blir hans tur.

Men vi har lugnat honom med att vi har en stålmannen-korsning just nu, och något annat vill vi för allt i denna världen inte uppleva. Står vi ut med detta så borde vi få en tapperhets-medalj!

Men - faktum är att det är inte VI som klätt ut Affe - det har den lilla Don Juan fixat alldeles själv.

Tydligen hade han svårt att bestämma sig för om han mest liknade en kung eller Stålmannen, så vi antar att det är utifrån det han bär den utstyrsel han bär.

Han låtsats inte ens höra när man tilltalar honom, han bara lyfter på ögonbrynen och ser alldeles oförstående ut:

"Affe, vem är det???? Honom har jag inte sett till. Ers Majestät Stålmannen om jag fåååår be"

Men never, my boy.

DÄR går gränsen, över mina läppar är det och förblir det Affe.

Därmed basta!

Himmel och pannkaka, man törs ju inte släppa in folk i huset, dom skulle ju tro att det är vi som fått en knäpp, eller att vi fått för mycket inspiration av Paris Hilton och dom andra kändisarna då vi börjat leka maskerad med hundarna.

Jag försökte faktiskt vara riktigt bestämd igår och klädde av honom hela kostympaketet och stoppade undan det högt upp i ett skåp, men det skulle jag aldrig gjort.

Han lade sig på golvet, skrek och grät och skulle svälta sig till döds om han inte fick tillbaka sin mundering.

Till slut stod vi inte ut, utan han fick tillbaka sin dräkt.

Nu pratar han om eget gym för att på bästa sätt kunna hålla sin "snygga form", GI-meny och bubbelbad.

"Allt för mina kärlekars skull"

Vadå, kärlekAR, han har haft EN riktigt trevlig tjej, och borde ta sitt ansvar med det han ställt till med hemma hos henne.

Men det vill han inte höra talas om, han bara svarar riktigt snorkigt:

"Tja, jag har ju tagit mitt ansvar. Utan mig hade hon ju knappast haft 7 underverk, eller???"

 Vi får se tiden an, förmodligen bör han ju komma tillbaka till verkligheten och bli sig själv inom ett tag.

Annars får vi väl fundera ut något drastiskt, ta till mannen som kunde prata med hundar eller nåt i den vägen.

Nu ska jag gå vila en stund, jag får ont i huvudet bara jag tänker på våran lilla odrägliga Affe.

Hoppas vi.

"Ers Majestät Stålmannen", aldrig i livet........