Ja, det har ju inte blivit överdrivet mycket bloggande för min del sista tiden.

Men.....gammal kvinna gör så gott hon kan........

Man tillhör ju inte precis det där atleta gänget ungtjejer, med siktet inställt på Stockholm Maraton precis.

Man är tyvärr inte 20 år längre......

Man är lycklig när man orkar pusta sig  runt på den "långa" 2-timmars skogspromenaden med hundarna, nästan förväntandes att gubben ska stå där med blåbärsmuggen och slänga en krans kring halsen på en när man svettig släpar sig "i mål" ( läs: när man kommer hem ).

Nja, så farligt kanske det inte är - ännu.

Visst, svettig är man ju kanske, men ibland faktiskt relativt pigg efter en välbehövlig prommis.

Hasse, han är lite besviken när jag varit så lat på att följa med i harskogen sista tiden.

Men - när klockan ringer halvsex på morgonen och man bara fått 2-3 timmars sömn under natten, så är det jäkligt skönt att bara dra täcket över huvudet och sova någon timme till.

Jag har tyvärr inte tillförts den förmågan att kunna sova eller vila under dagtid.

Eller, jag kan ju säga; att jag har faktiskt försökt.

Men det är riktigt krävande och arbetssamt. Och jag blir totalt slut.

Jag har verkligen försökt få in den där mys-känslan; gjort upp en sprakande eld i kaminen, sökt fram skönaste kudden och fleecefilten, lagt mig väl tillrätta i våran sköna skinnsoffa.......och då.....kommer jag plötsligt ihåg att jag glömde maila iväg det där viktiga mailet. Upp som skjuten ur en kanon, snabbt till datorn och skicka mailet, lika fort tillbaka och inta ryggläge i skinnsoffan.

Och, jag har äntligen nästan börjat känna mig avslappnad när jag kommer ihåg att jag glömde ringa det där telefonsamtalet. Upp igen, söka igen telefon och telefonnummer, ringa, sen tillbaka till soffan.....

Så håller jag på.

Jag tror ingen aktivitet på Friskis och Svettis kan mäta sig med den energiförbrukning mina tänkta vilostunder ger......

Inte konstigt det värker i benen till slut av alla övningar att ta sig ner och ur soffan.

Perra har haft skollov hela förra veckan.

Den har han myst med tillsammans med mig så klart.

Vi har tittat på en massa roliga komedier som vi beställde billigt på nätet.

Sen har vi ju så klart förberett julklappar, eller, gått igenom alla leksakskataloger som kommer lagom till jul så vi kan berätta för tomten vad vi vill ha.

Och i år blir det inte svårt.

Perra har filmer och traktorer på sin önskelista.

Men mammas önskelista är kanske liiiite svårare.

Där krävs det att tomten har stora lådor att slå in julklapparna i: en ny Jeep, nya köksmöbler, totalrenoverad toalett........

Så nu är det upp till bevis om du finnas, tomten!

Gör du det har jag ny bil, nya, snygga möbler i köket, och en nyrenoverad toalett om si så där 6-7 veckor.......

Och nog vill jag ju tro att han finns....

Nu ska vi göra kvälls med vovvarna.

Ha det gott allihopa