Här har det varit lugnt med uppdateringar på både bloggen och på hemsidan.

Jag har gått och blivit ungdom.

För dom orkar ju oftast vara vakna längre än "gammelfolket" .

Jag härjar vilt på nätterna när alla andra sover - och under dagarna går jag i dvala.

Nu har jag funderat på att färga håret lite lila och gult, så man smälter in lite bättre i ungdomen.

Och kanske nån piercering i läppen eller så.......fy så frän jag skulle bli!!

Men jag härjar inte för att jag orkar mer än annat gammelfolk.

Axlarna och ländryggen är tillbehör i min kropp som jag gått skulle kunna vara utan just nu.

Och dom talar för det mesta om att dom finns i min kropp på natten.

Har försökt göra någon bra bytesaffär, och även bjudit andra ganska bra i mellanskillnad, men, nej, folk är snåla och giriga.

Ingen vill byta med mig - himmel skulle dom bara veta att mina kroppsdelar tillhör årgång "Ä" = äldre, eller, kanske t.o.m med lite antikvärde.

Dom skulle med andra ord kunna göra ett riktig klipp.

Nu har jag i alla fall fått tid för operation av första axeln, och då skall ni passa er, då övergår jag till att bli nyrenoverad kärring i dom övre tonåren.

Prova vilja byta då - näpp, har det inte dugat förr, så......

I alla fulla fall, så har vi varit duktiga med långpromenader.

Även i -25 graders kyla så har vi försökt bylta på oss och ta en långprommis med hundarna varje dag.

Och det är egentligen dom riktigt kalla dagarna som är vackrast.

Kyligt, men soligt.

Hasse har ju alltid varit duktig att hålla igång hudarna, oftast med flera timmars promenad, spark eller dragturer varje dag.

Själv känner man sig inte alltid så jätteinspirerad att ta en långpromenad då man sovit en timme under natten och det värker överallt.

Jag har istället gått små, korta promenader med bara en hund, och samtidigt försökt träna lite sitt, stanna kvar eller fotgående.

Men man kan som sagt aldrig vila bort värken - och det är då så sant som det är sagt!!

Så nu ska det bli promenader som heter duga!!

Nu måste jag bara se till att få med mig kameran som ligger nerdammad någonstans. Hundarna är sååååå vackra när morrhår och ögonfransar är fulla i snökristaller.

Bosse är sötast - för han får även kristaller under hakan så han ser ut som en liten tomte med nyodlat skägg.

Nu ska vi plocka med oss dummisar och köra lite linjetag efter skoterspåren - förena nytta med nöje som man brukar säga.

Vi har tränat mycket med pipa, och alla hundarna kommer som kanonkulor på signalen.

Utom Onni ibland, hon gräver djupa kratrar i snön, så hon står oftast bara med rumpan ovan mark, och den lyssnar man ju inte med.

Vet inte om det är näbbmöss hon gräver efter.

Nu ska jag gå sussa, sov gott allihopa