Så var det Tisdag, inte klokt så dagarna och veckorna bara rasar iväg.

Och nätterna också.

Rasmus har visserligen börjat få in en rutin, men hade jag kunnat önska skulle jag skjutit lite på timmarna.

Han somnar i regel vid 19.30 och sover till 01.00-tiden, enda långa sovpasset på dygnet. Försöker naturligtvis också sova då, men tyvärr så går det oftast inte. Perra somnar i regel inte förrän vid 21-tiden, och före det ska man hjälpa och se till att han borstar tänder, tvättar av sig och somnar.

Sen behöver Perra den tiden av oss för att känna att vi hinner med honom också.

Han är inte det minsta svartsjuk på Rasmus, tvärtom, men för honom är det viktigt att det finns ensamtid för honom.

Så oftast är man inte själv isäng förrän vid 22-tiden, och innan man somnat så hinner man i bästa fall sova 2-3 timmar innan Rasmus vaknar. Sen sover han bara 2 timmar mellan mellan matningarna.

Ska bli skönt när det så småningom blir längre sovpass, Perra kräver ju också sitt vissa nätter, och visst ljuger jag om jag säger att det inte känns lite jobbigt ibland.

Men tydligen är min kropp efter alla år med Perra ganska "inskolad", för jag tycker jag klarar det mycket bättre än jag trott.

Annars flyter allt ganska bra.

Skulle behöva trimma igenom hundarna ordentligt, men alla fäller, så snart finns det inte många strån att klippa i på någon av dom.

Jenna är i stort sett nakenhund, Bosse börjar närma sig samma stadie, Onni fäller också, men inte lika våldsamt som dom andra två.

Mycket träning med hundarna blir det inte just nu, men dom får ordentliga skogspromenader, så jag tror inte dom lider någon nöd.

Affe och Disa är ju ute i harskogen , så dom är då alldeles slut i huvudet på kvällarna.

Harjakten går väl sisådär, Hasse låter väl för tillfället inte helt nöjd ut, men han är ju som sagt väldigt kräsen och kräver ganska höga prestationer av hundarna för att vara riktigt nöjd.

Affe är uttagen till Gränsälvskampen, så Hasse vill ju att han helst gör helt perfekta harjobb för att han ska vara helt nöjd.

Något älgkött har vi inte heller fyllt frysen med - ännu. Men jag hoppas det snart blir lite välfyllt i den.

Annars får jag väl damma av bössan och fara visa grabbarna hur det skall gå till......L*)

Hade tänkt jaga älg i år - är ju ett x antal år sedan, men så kom ju lilla Rasmus, så nu får det vänta till nästa år.

Idag skall vi till Sunderbyn, Perra skall på lassa och byta P.E.G:en

Så då blir det shoppa för Perra - i dessa besök ingår alltid en shoppingtur då Perra får köpa sig något roligt för att han är sååå duktig.

Skulle tro att det blir det "gamla vanliga", alltså någon dvd-film......

Ha det gott, nu kallar Rasmus på mig

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, här händer ju så klart en hel del.

Det enda som inte händer är att det blir nya rader här i bloggen....

Men så är det - man är väldigt blogg- & hemsideinspirerad i vissa perioder, sen finns ju tyvärr dom perioder då det inte är så....

Och just nu är det väl den perioden som infunnit sig i mitt liv, jag tänker varenda kväll att: " Nu SKA jag skriva i bloggen och uppdatera hemsidan"....

Men innan kvällen är slut har jag skjutit det på morgondagen, och morgondagen, och morgondagen.....

Rasmus växer så det knakar.......är helt underbart med en bebbe som ÄLSKAR ATT ÄTA.......

Har man som jag levt med ett barn som aldrig ätit i sitt nu 12-åriga liv så vet man.

Jag klagar inte, det skulle jag aldrig göra.

Även om många perioder med Perra kännts tunga och varit fulla av tårar så är han världens underbaraste 12-åring, jag tror mig av erfarenhet veta att vi som har barn som tillbringat många och ibland  långa perioder av sitt liv på lassarett p.g.a perioder då hälsan varit i sämre perioder , under utredningar och kontroller etz, har barn som är långt mycket tåligare än "normala" barn.....

Sån är i alla fall Perra......han klagar inte hur dåligt dagen än börjar...

Ja, ja, Rasmus växer, är nöjd, och huuuuur underbar som helst.

Vi har hunnit vara till Pajala och hälsa på Potter i hans nya hem, och han mådde alldeles förträffligt bra.

Strosar runt gården med husse bland får, skog och mygg....

Han är i en underbar kondition, och kan inte ha det bättre än som han har det nu.

Känns mycket skönt.

Jakten har ju startat och Hasse varvar älgjakten med harjakten.

Får försöka avlägga lite rapporter hur det fortskrider.....

Ha det gott allihopa

Tja, visst kan man väl säga att mirakel inträffar.

Ibland på mer och ibland på mindre "riktigt".

Vårat mirakel är på riktigt och alldeles sant.

Sånt man tror att man bara läser om och som händer andra - men nu har det hänt oss också - och något så underbart kommer vi nog aldrig att uppleva igen.

Tänk att få veta att vi ska bli föräldrar när över halva graviditeten redan är förbi - visst, lite chockade första veckorna, många blandade känslor dom månader som var kvar, men han är det absolut ljuvligaste som finns, och det bästa som hänt oss, våran lilla Rasmus!!!

En pigg gosse som äntrade världen den 23 Juli kl. 08.18, 2660 gram tung och 47,5 cm lång.

Tänk att något så ljuvligt rymms i en sån liten varelse..........

Ovan några foton på vårat ljuvliga underverk, ett tillsammans med storebror Perra.

Vi passar på att  tacka för ALLA gratulationer vi fått på olika sätt i samband med att Rasmus föddes !!!!

.....bokstavligt talat.

Nyss var det vinter och nu är det bara mitt i allt midsommar.

Inte klokt så fort det går, inte är det ju så konstigt att man inte längre är 16 år i den här hastigheten.

Måste ju kolla om det inte finns något bromsande att lägga in - antirynk krämen räcker då i alla fall inte till längre - det är då konstanterat.

Det är bara att se sig i spegeln så är man övertygad om att tuben passar bäst i soppåsen numera.

Som en bekant sa"jag vet inte vart alla rynkor kommer ifrån"

Tja - inte då från mig, för jag har då mina anskiktet fullt.

Börjar finnas hur många som helst - orkar inte ens hålla räkningen på dom längre.

Man får väl hoppas dom värmer gott när vintern kommer.......

Skulle lagt över bilderna på Affes valpar som vi var och tittade på i Söndags på Hemsidan idag- men jag har inte orkat.

Så jag ska försöka i morgon, så får vi se hur det går.

Här händer annars lite av varje.

Hasse har börjat en till spårkurs med Onni - 6 ekipage som går för en viltspårsdomare.

Blir spännnande.......

Här är annars livat i holken.

Disa är inne i höglöpet - Onni har precis börjat, så Affe och Bosse har fullt upp.

Bosse är relativt lugn - Disa är det inte, hon kan bara inte förstå varför ingen av pojkarna faller för hennes ivriga frierier.....och Bosse vill hon absolut ha.

Så fort hon får chansen ställer hon villigt upp sig för honom.

Affe är så klart orolig - han och Disa är ju annars alltid tillsammans, men nu när hon är som mest spännande så ska man inte ens få vara i samma rum.

Jäkla, konstiga människor här i världen. Speciellt i den här flocken.

Man får väl hoppas han inte använder sina stålkrafter..........

Ha det gott allihopa